Ökningarna under ärmhålet...?

Ja, då kan man äntligen få visa upp det här skönheterna som numera flyttat till sina nya hem hos mina svägerskor. Mönstret är från boken Välkommen till virkligheten av Annika Messing. Jag håller på att göra av med en påse med restgarner. Vi får se hur många små prinsessor det räcker till...

Den här skönheten har också fått ett nytt hem hos en god vän.

Men hur går det med koftan då? Jag har inte stickat riktigt så mycket som jag tänkt under julen, men jag är på god väg nu. Det går framåt i alla fall. Jag har tagit av för ärmarna och med ursäkt för lite dålig bild (den gröna fåtöljen har inte riktigt samma hållning som jag, men det får duga) så ser det ut såhär:

Det är vänster framstycke ja. Men nu har jag fastnat. Är det någon därute som har lust att förklara hur jag ska få till det med att lägga upp mina maskor under ärmhålet? Jag fattar inte. Det här är jag helt novis på. Jag har försökt kolla lite på nätet och i böcker men hittar inget bra. Någon som orkar förklara?

Långsamhetens lov

Det går långsamt. Men det går framåt! Det finns inte så mycket att rapportera: jag stickar mig ner mot delningen för ärmarna. Något enstaka varv om dagen hinns det med här. Men sen, snart när det blir julledigt, då ska sticka! Och en vacker dag så kommer det en bild på hela härligheten också!

Raglan, det funkar!

Det funkar! Tack för alla snabba svar och all hjälp! Nu ser mina raglanökningar ut som ovan.

Däremot har jag gjort en del andra missar. Jag har åstadkommit det fulaste knapphålet någonsin. Nope. Tänker inte visa det. Inte en chans. Jag har funktionstestat hålet. Knappen kommer igenom och eftersom det är det andra hålet uppifrån så kommer den väl typ alltid att vara stängd. Det får vara. Och så gjorde jag fel på det första förkortade varvet. Man_ska_läsa. Innantill. Hur svårt kan det vara? Tydligen är det det. Men, det syns inte. Så det får också vara. Jag ser det här som ett lär-projekt. Jag kommer att göra fler missar under resans gång så jag tänker inte ägna hela den här tiden åt att repa upp för mindre missar. Jag har lärt mig massor idag! Jag älskar det här projektet! Tack Dödergök!

Den riktigt bra saken med dagens övningar och tipset jag fick om Tant Koftas ökningar var att jag tog fram häftet jag köpte för ett tag sen med Tant Koftas uppifrånochnerkofta. Och plötsligt är det som står där inte antik grekiska för mig längre. Jag fattar! Och jag är så pepp på att testa hennes sätt att sticka kofta på också. Kanske en bomullskofta till sommaren till en femåring? En rosa med guldknappar till min prinsessa, kanske... Däremot fattar jag inte hennes beskrivning på ökningarna, men det reder sig. Jag hittade faktiskt samma typ av ökningar i en bok jag har: Sticka steg för steg av Vikki Haffenden och Frederica Patmore. Måhända är ökningarna mer kända i den anglosaxiska världen.

Jag stickar vidare. Ligger ju lite efter faktiskt. Sticka, sticka, sticka!

Raglanökningarna, hjälp?

Jag kommer ingenstans. Jag har repat upp. Jag får inte till raglanökningarna. Jag ökar för mycket.
Jag vill göra en sån där snygg raglan med två mittmaskor och inga hål. Hur ska jag få till det? Jag måste nog fråga fröken. Fröööken! Eller det kanske finns någon annan där ute som har några tips och trix eller nåt länktips? Tips emottages tacksamt!

Knapphål...

Jag har lagt upp och tar sats för att ge mig på att göra det första knapphålet. Visar bilder när det finns något att se... Imorgon hoppas jag. Jag kanske ska förtydliga mitt förra inlägg: det är inte så att jag sitter och gottar mig åt andras olycka och det politiska kaoset, det är bara statsvetarnörden i mig som har uppskattat att kunna lyssna på P1 precis hela dan idag. Stickning och bra radio, det är grejer det.

Dags att börja sticka!

Nu är det dags att lägga upp och börja sticka. Jag har inget att visa upp ännu... jag har räknat och räknat om. Matte är inte min grej om vi säger så. Är väldigt nöjd med att mitt startkit med KnitPro stickor hittade vägen hit från Sundsvall på ett dygn från att jag beställde dem på nätet till att de landade på hallmattan. Perfekt. Jag menar, tänk er: en vab-dag, regeringskris och stickning. Kan det överhuvudtaget bli bättre?

Jag tänkte jag kunde visa vad jag stickat på medan jag väntat på att KAL:en skulle dra igång på riktigt.

 

 

Den här mössan är stickad i Cascade 220. Jag började följa ett gratismönster på Ravelry som jag tyckte verkade bra, jag stickade en provlapp och allting och fick stickfastheten att stämma perfekt. Men nåt fel måste det har varit (på mig eller på mönstret) för när jag la upp som författaren tänkt sig passade mössan inte ens på husets fyraåring. Och jag har liiiite större huvud än en fyraåring. Börja om, göra nytt, tänka matte och jag tycker att jag fick till det rätt bra för att vara mitt första seriösa försök att sticka flätor. Jag har alltid trott att det är svårt att sticka flätor. Det är det inte. Det är dock väldigt vanebildande.

Det här började som ett restgarnsprojekt. Vi kan säga såhär: restgarnerna är slut för länge sen. Det kommer att bli en gigantisk halsduk i grått och rött i falsk patent. Vilsam stickning. Om man kan föra ett samtal och konstant räkna till fyra. En, två, tre och lyft. Ett, två, tre och lyft.