Varför hamstrar jag garn? Varför tycker jag att det är en
bra idé att ha en massa garn i lådor under sängen? Vad köpte jag egentligen för
garn på semestern nere i Kinna?
Tanken väcktes när tjejerna som gör podden RättAvigt pratade
om en kvinna som köpte på sig garn och planerade för ett års behov innan hon
lämnade civilisationen och begav sig iväg ut i busken i någonstans i
Sydostasien. I podden pratar de om vad de i så fall skulle köpa, hur man skulle
planera för ett års stickande och det slog mig att jisses, det är ju precis så
jag gör. Fast jag handlar på landet och tar med mig garnet till storstan. Ologiskt så att man dör.
Varför? För att det är billigt. Ja, det är ett
argument. Inget fel i att köpa samma sak till ett lägre pris..
För att jag gillar att planera? Ja, det vore läskigt att stå
helt utan garn. Men när skulle det någonsin inträffa? Kanske en
söndagseftermiddag när allting är stängt? Läs en bok så länge då… vuxna mår
också bra av att ha lite tråkigt ibland.
För att det jag köper är svårt att få tag i någonannastans?
Inte direkt. Det finns ju, som sagt, ett
antal garnbutiker inom räckhåll. Allt annat finns några klick bort på nätet.
Eller på Syfestivalen.
Sen är jag fast liksom. Sen måste jag sticka med allt det
där garnet jag köpt som ligger och lipar åt mig i sina lådor under sängen. Och så stickar jag och virkar och donar tills
det blir semester på Västkusten igen till sommaren. Och en
ny stor påse får följa med hem med nästa års tilldelning av garn.
Men nu får det vara slut på det här. Det är dags för mig att
börja gynna mina lokala handlare och bli liiiite mer spontan. Det förekommer
naturligtvis att jag köper garn under vinterhalvåret här hemmavid. Men i
princip ska jag ju låta bli. Jag har ju garn att sticka och virka med under
sängen.
Nu ska jag tömma lådorna under sängen. Det ska bli virkade
prinsessor, det ska bli tå-upp-sockor av restgarn. En påse med Alafosslopi- det
får bli nästa års julklapp i form utav vantar. Vad har jag mer? Någon ska få en
virkad tax i djurgårdsfärger (jag struntar i fotboll och lag men alla gör
tydligen inte det). Och till påsk ska
den virkade prinsessan (hon från Välkommen till virkligheten) få bli grunden
till en påskkärring istället. Ja, vad vill jag sticka och virka under nästa år?
Jag ska sticka om koftan jag stickade i somras: den är klar men den blev för
tajt. Ibland är det rätt att repa! Min älskade islandskofta inköpt på Island
sommaren 1990 har faktiskt gått sönder. Och jag har alltid stört mig på att
ärmarna har varit lite lite för korta. Dags för mig att sticka mig en egen
islandströja! Men jag vågar nog inte riktigt klippa än och göra en kofta.. .
jag börjar med en tröja. Och så har jag
ju spanat in ett mönster som heter Greenfield cardigan från boken New England
Knits. I år ska den bli av. Jag har en del annat i skallen också och så vet jag
att det kommer att bli en del nyttostickning: vantar försvinner och blir för
små, nya sockor, tossor vill jag experimentera lite med, benvärmare är ett bra
plagg… osv… Gott nytt stickår 2016! Nu
plockar jag fram stickor och virknålar och tömmer lagret!
