torsdag 19 februari 2015

Knit fast, die warm

Har hon slutat sticka? Näää, jag kom bara av mig med bloggen. Med stickandet går det bra. Fin-fint faktiskt. Många projekt på gång. Något är till och med klart. I mitt huvud finns ännu fler idéer på projekt som snart ska läggas upp.

Min restgarnssjal är klar. Enklaste möjliga sjal i rätstickning med en ökning på varje varv. Men restgarnerna tog så klart slut så jag fick komplettera med lite alldeles nytt och fint garn. Här kommer den:

 
 
 
Dottern tog bilden. Jag tog en bild av henne med sjalen också:
 
 
 
Min restgarnshalsduk i fuskpatent är också klar. Den blev ett monster och jag glömde faktiskt att fota den innan Hjälpstickan fick den. Hoppas att den värmer någon i vinter, kanske med de matchande vantarna i mosstickning som också fick följa med men som tyvärr inte heller finns på bild.
 
Och mer då, jo, dottern beställde ju ett par sockor också. Dom är klara. Jag kan släppa hälångesten nu för jag fixade det! Stickade efter ett dropsmönster. Klassikern Fabel levererar alltid.
 
 
 
Och just nu stickar jag på ett par benvärmare till mig själv. Kanske lite sent på säsongen kan man tycka men det lär nog bli vinter nästa år igen. Det är också ett dropsmönster, Golden socks  heter dom och jag tänkte bara sticka skaften och sticka dem rätt långa så blir det ett par benvärmare istället. Tadaa. Jag vill inte ha en repris på förra årets benvärmarskandal. Jag tänkte att jag skulle improvisera ett par benvärmare i Drops Lima. Sagt och gjort. Jag stickade resår och minskade och noterade noga vad jag gjorde för att ha en chans att göra en till likadan... Jag stickade och stickade och gjorde om avmaskningen och allt när det inte blev bra. Sen hittade jag en livs levande pälsänger i stickningen. Bläääää. Kastade in alltihopa i frysen i två veckor. Repade upp skiten. Stickade vantar av alltihopa. Det fina var att jag improviserade ett par vantar till mig själv (bild i förra inlägget) med Lovikka-vik istället för vanlig resår och precis så långa och smala som jag vill ha dem. Det blev visst några fler vantar också. Inga av dem bor kvar hemma hos mig så jag har kanske glatt en och annan i min närhet med dessa vantar. Hur som helst. Flätorna på mina Golden socks aka benvärmare ser ut så här:
 
 

Så nu är det bara att sticka på. Knit fast, die warm! Om nån vecka har jag snyggaste benvärmarna i stada, så de så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar